Häxgropen eller Hag´s Nook är John Dickson Carrs första bok med den excentriske Dr Gideon Fell som deckare.
Amerikanen Tad Rampole är på besök i England och ska träffa Dr Fell som bor i den mycket engelska byn Chatterham tillsammans med sin närsynta och därför klumpiga hustru. I Chatterham ligger också ett gammalt fängelse som byggts runt en häxgrop - en plats där man förr i tiden hängde häxor.
Fängelset ligger på familjen Starberths ägor och enligt gammal sed måste den äldste sonen för att få ärva marken gå till Kommendantens Rum i fängelset på kvällen när han fyller 25 år och vistas där en timme. Ingen vet vad som finns där men traditionen säger att medlemmarna av familjen Starberth dör av bruten nacke. Nu är det dags för födelsedag igen...
Romanen är full av dimmiga hedar, regniga nätter, koleraepidemier, vallgravar med döda fångar, mystiska ljussken och så öl och te förstås.
John Dickson Carr var amerikan, men älskade England - och det märks, i hans beskrivningar av landskap, karaktärer och brittiska egenheter men också i hela hans författande. Han är dessutom väldigt rolig.
I förordet till Häxgropen skriver Antony Boucher att "Den unge Carrs berättarkonst har påverkats från många håll: GK Chesterton (fyndighet och paradoxer), Montague Rhodes James (djupgående historiska kunskaper och sällsam kuslighet), P G Woodhouse (en sund smak för dråpliga situationer)... "
Det sammanfattar bra vad som utmärker John Dickson Carrs böcker -roliga, fyndiga och fulla av paradoxer (slutna rum t.ex), historiska kunskaper, kuslighet, ibland nästan gränsande till skräck, allt med en alldeles egen stil.
Jag hade glömt hur otroligt roligt det är att läsa John Dickson Carr! Idag har jag suttit uppkrupen under en filt med en rykande tekopp bredvid mig och bara njutit.
Härgropen får D D D D D (av fem möjliga)
Amerikanen Tad Rampole är på besök i England och ska träffa Dr Fell som bor i den mycket engelska byn Chatterham tillsammans med sin närsynta och därför klumpiga hustru. I Chatterham ligger också ett gammalt fängelse som byggts runt en häxgrop - en plats där man förr i tiden hängde häxor.
Fängelset ligger på familjen Starberths ägor och enligt gammal sed måste den äldste sonen för att få ärva marken gå till Kommendantens Rum i fängelset på kvällen när han fyller 25 år och vistas där en timme. Ingen vet vad som finns där men traditionen säger att medlemmarna av familjen Starberth dör av bruten nacke. Nu är det dags för födelsedag igen...
Romanen är full av dimmiga hedar, regniga nätter, koleraepidemier, vallgravar med döda fångar, mystiska ljussken och så öl och te förstås.
John Dickson Carr var amerikan, men älskade England - och det märks, i hans beskrivningar av landskap, karaktärer och brittiska egenheter men också i hela hans författande. Han är dessutom väldigt rolig.
I förordet till Häxgropen skriver Antony Boucher att "Den unge Carrs berättarkonst har påverkats från många håll: GK Chesterton (fyndighet och paradoxer), Montague Rhodes James (djupgående historiska kunskaper och sällsam kuslighet), P G Woodhouse (en sund smak för dråpliga situationer)... "
Det sammanfattar bra vad som utmärker John Dickson Carrs böcker -roliga, fyndiga och fulla av paradoxer (slutna rum t.ex), historiska kunskaper, kuslighet, ibland nästan gränsande till skräck, allt med en alldeles egen stil.
Jag hade glömt hur otroligt roligt det är att läsa John Dickson Carr! Idag har jag suttit uppkrupen under en filt med en rykande tekopp bredvid mig och bara njutit.
Härgropen får D D D D D (av fem möjliga)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar